Rapports | Rapports mondiaux | RDH 2007/8 | Actualité | Europe et CEI | Rapports sur le développement humain (RDH) | Programme des Nations Unies pour le développement (PNUD)

Årligt klimatanslag till u-länder

DN.se

För att utvecklingsländerna ska kunna ha en chans att anpassa sig till klimatförändringarna behövs ett årligt anslag på 86 miljarder dollar. Dessutom ska en ny klimatfond på 25-50 miljarder dollar per år göra det möjligt för de fattigaste länderna att klara en omställning till förnybara energisystem.

Detta konstaterar FN:s utvecklingsprogram UNDP i en ny rapport som presenterades på tisdagen.

Förslagen i rapporten kommer att diskuteras på nästa veckas stora klimatmöte på Bali.
UNDP målar upp ett skrämmade scenario över hur hårt u-länderna kan komma att påverkas av stigande havsnivåer, vattenbrist, minskande jordbruksproduktion och försämrad hälsa.

Översvämningar kan driva 330 miljoner människor på flykt, 1.800 miljoner kan bli utan vatten, ytterligare 600 miljoner drabbas av undernäring och 400 miljoner fler utsättas för malaria.

- Industriländerna som orsakat klimatförändringarna måste nu ta sitt ansvar, konstaterar Olav Kjörven, chef för UNDP:s policyavdelning i New York.

Enligt UNDP:s beräkningar behövs det runt 86 miljarder dollar per år för att klimatsäkra nuvarande bistånd och samtidigt stärka u-ländernas fattigdomsbekämpning inför de nya klimathoten. Summan kan låta stor men utgör bara 0,2 av i-ländernas samlade BNP eller en tiondel av deras nuvarande militärbudgetar.

Enligt UNDP:S förslag ska de nya anslagen vara fullt utbyggda år 2015. Fram till dess ska de trappas upp från de nuvarande klimatbistånden som hittils bara uppgått till sammanlagt 26 miljoner dollar.

UNDP:s andra stora förslag är att det inrättas en fond med ett årligt tillskott av 25-50 miljarder dollar som ska användas till investeringar i energieffektiviseringar och förnybara energiprojekt i u-länderna. Detta stöd ska inte enbart vara bistånd utan kan också vara en kombination av lån, vilkorat stöd och riskgarantier.

Finansieringen av denna nya fond, som UNDP givit namnet Climate Change Mitigation Facility (CCMF), ska i huvudsak komma från nya marknadsmekanismer.

- Det kan handla om en global koldioxidskatt eller en världsomspännande utsläppshandel som även inbegriper industrialiserade u-länder som Kina, Brasilien och Indien. Detta ska vi prata om på Bali, säger Olav Kjörven.

Han konstaterar att CCMF kan skapa en ny situation som alla världens länder kan tjäna på.

- Det kan ge minskade utsläpp både i i-länder och u-länder och samtidigt leda till en stor tekniköverföring från norr till söder.
Det råder inget tvivel om att UNDP nu satt fokus på klimatförändringarna. De senaste månaderna har man utbildat alla sina koordinatörer i 140 länder i hur de bäst ska bistå de lokala regeringarna inför de nya utmaningar som förestår.

- Vi måste inse att ett förändrat klimat inte bara är ett miljöproblem, utan i framtiden också kommer att påverka den globala säkerheten och länders utvecklingsmöjligheter, säger Olav Kjörven. Jan Malmborg

Retourner à la liste <<<<<

Haut de la page

Rapports sur le développement humain - Programme des Nations Unies pour le développement (PNUD)

Rejoignez-nous

EN VEDETTE

Rapport 2013

Årligt klimatanslag till u-länder